Viljan att ta sig vidare....

Nu har det gått ca 1 vecka sedan tävlingen och jag har tränat ett pass på gymet...det är hostan som har satt stopp för träningen...
Jag har ingen större motivation att göra någon kraft ansträngning under rådande omständigheter..

Känns som livet har tagit en vändning som jag inte kan styra över, jag har nästan alltid glad och positiv och försöker se till så att det händer saker...det har blivigt så många motgångar att jag har en känsla som säger att det gör inte så mycket med vad som än händer..känner ett enormt tomrum och jag ser inget som skulle passa in där...jag har ingen ork eller vilja att leta efter det heller...

Idag har jag varit ute och cyklat för mig själv i ca 2 timmar tittat mig omkring och tänkt tillbaka på vad jag har gjort för fel...känner att jag har bara har mig själv att skylla, men samtidigt så kan inte bara var det...
Jag har gjort en del fel val i mitt liv och det har kostat mig mycket mer än vad jag kunde tro...
Träning är roligt och sedan min far gick bort så var det mitt sätt att tackla min sorg, men det har lett till att jag förlorat min stora kärlek här i livet...och jag vet inte hur jag ska förlåta mig för det...

Jag skulle ha hunnit med en del små renovering i helgen i huset, men så blev inte fallet...klockan är ca nio och jag har endast tvättat några rundor idag....

Det blir ett träningspass imorgon för att känna lite lätt hur kroppen känns....kanske kan det få mig att hitta viljan att ta mig vidare...